11jun11



this is so small

Fragile

Just a small town girl

Och så satt vi där, du och jag.
Jag, med mina lite förstora skor.
Du, med ett hål i dina leggings.
Jag som tjatar, kanske för mycket,
kanske precis så mycket som behövs,
vad vet jag.
Töntigt säger du,
och jag är likadan, säger jag.
Ser att du ler.
Och så lät du mig komma nära.
Det är okej ibland, säger jag.
Nej, säger du.

In someone else's arms

With someone else to warm the pain away

14feb10


































18jan11

Och helt plöstligt satt jag där, själv.

17jan11

Ibland, bara ibland, skulle jag vilja ha någon som skriver till mig, som skriver till mig på ett sätt som berör. Ord som tar tag i mig, ord som känns. Ord som liksom nästan knyter sig i magen, för att exakt just då, finns inget finare.

18okt10

Ibland önskar jag att jag vore mer kreativ.
Ibland önskar jag att jag vore mer omtyckt.
Ibland önskar jag att jag vore mer smart.
Ibland önskar jag att jag vore mer fyndig.
Ibland önskar jag att jag vore mer aktiv.
Ibland önskar jag att jag vore mer söt.
Ibland önskar jag att jag vore mer än bara nästan.
Ibland önskar jag att jag vore mer som du.
Ibland.

12nov10




12nov10 - Dagsljusporträtt










11nov10






Somliga har turen att en fin tjej hade praktik i Stockholm den här veckan,
somliga är jag.
Och somliga har även turen att den fina tjejen hade en fin vän,
även här är somliga jag.
Sen hade somliga oturen att åka buss själv hem,
tyvärr är somliga även här, jag.
Somliga är ett ganska fult ord.

7nov10








En nattfika med trevligt folk.
Våldgästade en fin tjej klockan två på natten.
Fikade igen.
Somnade.

31okt10

Oktober månad får ett sorligt avslut.
Ett samtal.
"Kattungarna och mamman dör nu."
Kattpest.
I morgon tar november sin början.
Det blir nog en bra början.
En bra början på ett sorgligt avslut.
Och övergången blir fylld av tankar.
Åter till det normala.
En nolla i mängden,
försumbar och svag.

Som om jag bryr mig.

30okt10




Förrätt och efterrätt.










Superbra kväll.

29okt10

Dina små kommentarer tränger sig in som nålar, etsar sig fast under huden.
Som att du skulle vara bättre än alla andra.
Ibland hatar jag sättet du är på. Ego, jobbig och så jävla överdriven.
Sättet du låtsas som att inget har hänt.
Ifrågasätt aldrig situationer som kan skapa konflikter.
Så otroligt feg egentligen.
Ett illamående som kommer ifatt mig när du smörar dig in.
Men det funkar inte så, lär dig det.
Och en del saker du säger..
Vad tänker du med?
Fast jag är väl inte så himla mycket bättre,
ler och tar emot.
Fan.

Om

Min profilbild

RSS 2.0